Måndagkväll och det är den sista oktober. Det går så fort! Skriver jag det ofta eller?
Precis sagt hejdå till Jimmy som ska spela innebandy. Nu sitter jag i soffan och stickar vidare på halsduken som mamma ska få. Den blir fin tycker jag.
- Jellybean skål utan fot, rosa. Finns sådana på tex Village - prickigt förkläder från Tiger - någon söt secondhand kaffekopp - vit bricka från Ikea ( heter romantisk) - förvaring till mina klockor - tekula (den på bilden är från indiska) - något roligt spel - muffinsplåt från lagehaus med plats för mini- muffins - söta inredningsprylar av alla dess slag. Kanske en söt burk, fina muffinsformar, en fin ljuslykta osv... - bokstöd
Hejhej! Nu har jag lagt ut 22 kr så jag kan blogga smidigt från både min Iphone och min IPad Känns riktigt bra, nu kan jag lägga upp mer bilder och massa annat. Tjohej!
Dagarna och veckorna bara går, och jag hinner inte med. När ska det sakta in? när ska jag bara kunna vara hemma och inte känna att jag måste gå och lägga mig annars orkar jag inte jobba dagen efter?
Jag vill inte bli en sådan som tänker att jag inte har tid...
Så vad gör jag med denna torsdagen den 13 oktober?
Ingen aning. Vet bara att jag för första gången denna veckan inte har några planer på kvällen.
Så det blir väl att jobba, komma hem, äta och sen däcka i soffan och vara avundsjuk på allt och alla.
Eller så kan jag ju ta mig i kragen och inse att jag har det jävligt bra!
Vi har firat bästa Emelie som fyller hela 27 år idag. Det bjöds på brunch ute på deras innergård. Väldigt trevligt!
Tänk att även jag blir 27 år i år. Tre år till trettio.
Fick gosa en massa med Emelie och Johans söte son Algot idag med. Tänk om man själv får ett barn en vacker dag. Det är nog något jag omedvetet går och tänker på och längtar efter.
Tillsvidare får jag nöja mig med alla söta barn på jobb och alla deras skojighetet och bus.
Jag kan inte säga att jag mår illa, för då tror alla att jag är gravid. Vilket är så himla okänsligt när jag inte ens vet om jag kan bli gravid.
Om jag säger ett " grovt" ord så stannar tiden, för jag ska ju inte säga sånt.
Om jag är hemma från jobb för att jag är sjuk, tas det inte på allvar, för jag är ju aldrig sjuk.
Sådana tankar flyger i mitt huvud denna söndagmorgon. Bryr sig ingen om hur Jag mår egentligen? Jag blir ledsen. Önskar jag bara kunde skrika, bli riktigt arg någon gång. Shout.